Själv får jag mycket hjälp av min sambo.

Vi delar på så mycket vi kan men mycket av det vardagliga tar han, tvättning och damnsugning samt en del diskning är hans område. Jag är den som plockar och ser till att dammsugaren kommer fram.

Dessutom hjälper han mig med att ringa samtal ibland, komma ihåg möten och ta medeciner regelbundet.

Där tycker jag att jag gör mest…eller ganska lika. Men det beror på att frun är gravid med foglossning och orkar inte göra saker…(samtidigt som vi har en ettåring;) Då blir det ett problem för jag orkar inte heller, då får jag ta tabletter för att orka.

Blir såklart bråk pga detta att hon inte får vara trött utan att jag alltid ska vara tröttast och må sämst. Men vi har det bra i relationen ändå tycker jag.

Men det händer ofta att man tjafsar om vem som är tröttast å vem som ska göra mat mm. Men jag får ta medecin inte hon, så det blir ju jag då:/

Ja… typ lite sådär.

Ush vad jobbigt när båda är trötta.

Jag känner igen det där med att man alltid är tröttast, det är lite jobbigt när man inte kan dela på alt.

Här har sambon haft ett riktigt jobbigt år så ingelinte är det han som borde få ta det lugnt och jag som ska laga mat och städa. Så det blir lätt lite klurigt här med, sambon är trött och orkar inte och jag orkar inte sen tar någon på sig och göra det och så blri det en iriterad stämmning.

Det är svårt att få vardagen att gå ihop!

Ja det är ju det, att det är svårt att få vardagen att gå ihop.

TÄNK att få vara pigg VARJE dag, hade varit sååå skönt. Eller bara några dagar per vecka. Kan inte minnas när jag vaknade och var pigg senast… sjukt ju! Vad mycket man skulle orka då, man skulle vara mer positiv och ja allt skulle vara bättre. Tror jag;)

Ja den där kännslan av att var pigg och engagerad den var många årsedna man kände…  Avundas andra människor.