Annons:
Etikettatt-leva-med-trötthet
Läst 44983 ggr
Smålänning
2012-10-22 17:46

DSPS

Förskjuten dygns rytm. En intressant artikel av Maria Thulin.

Förskjuten dygnsrytm, DSPS, Delayed Sleep Phase Syndrome

Somnar du sällan före tre på natten, trots att du går upp till skolan/jobbet tidigt varje morgon, och inte får mer än 3-4 timmar sömn per natt? Är du dödstrött hela dan, men piggnar till framåt midnatt och är som piggast och vaknast just när du verkligen skulle behövs sova för att orka upp nästa morgon? Då har du kanske DSPS, Delayed Sleep Phase Syndrome.

DSPS är en relativt ny diagnos, som beskrevs av en dr Weitzman 1981. Det finns beräkningar som säger att ca 0,17 % av en befolkning har DSPS. Det innebär att upp mot 15 000 personer kan ha DSPS i Sverige.Tyvärr är diagnosen fortfarande i princip okänd bland läkare och folk i allmänhet. De flesta med DSPS blir missförstådda, antas vara lata, inte vilja gå och lägga sej/gå upp i normal tid. Man får välmenande råd om att gå och lägga sej tidigare på kvällen, för då är det ju inget problem att vakna tidigare på morgonen, att inte dricka så mycket kaffe, inte sitta framför datorn på kvällen osv, osv. Allt detta hjälper om man har vanliga sömnproblem, men har man DSPS så sitter problemet lite djupare än så.

DSPS antas vara en genetsik mutation, som påverkar kroppens egen biologiska klocka, så att den går i otakt med vad som räknas som den normala dygnsrytmen i samhället. Kroppen biologiska klocka är komplicerad, men styrs främst från två ställen i hjärnan. Tallkottkörteln, som styrs främs av ljusets växlingar under dygnet och som producerar sömnhormonet Melatonin, och hypotalamus som styr många olika hormonnivåer i kroppen, När det är mörkt produceras mycket Melatonin, och när det är ljust avtar produktionen. Om man är sömnlös hela natten, och sömnig hela dan, kan det bero på att man fått för lite ljus under dagtid. Då avtar inte Melatoninproduktionen under dan, och stiger inte tillräckligt under natten. Lösningen då är att se till att få en rejäl dos dagsljus mitt på dan. Någon timme utomhus kan räcka för att rätta till det problemet. Men när man har DSPS är dygnrytmen i den biologiska klockan förskjuten i förhållandet till dygnets växlingar mellan ljus och mörker. Varför det är så är det ingen som vet.

Om man har DSPS kan man inte somna förrän kl 3-4 på morgonen, och för att få tillräckligt med sömn måste man ju alltså sova till ca kl 12 nästa dag. Det typiska med DSPS är att man inte kan somna på kvällen, hur lite man än sovit tidigare nätter. Man får alltså en allt större sömnbrist för varje natt som går, men somnar inte förän 3-4 på morgonen ändå. Till skillnad från många andra sömnstörningar, så har man inga problem att somna/sova, bara man får göra det enligt sin egen dygnsrytm. Om man får sova i fred, så somnar man utan problem, sover gott och vaknar utsövd. Man är också hungrig med förskjutning, och äter alltså frukost framåt 1-tiden på dan, middag på kvällen osv.

DSPS är medfött, och kan ge problem redan hos små barn, men ofta börjar eller förvärras problemen i tonåren. Många har svårt att klara av skolan med ständig sömnbrist, och många kommer inte iväg till skolan alls, eftersom den ständiga sömnbristen tar ut sin rätt och man till slut blir helt oväckbar. Även vanliga tonåringar utan DSPS får ofta ett förskjutet dygn, med svårt att komma i säng och svårt att gå upp på morgonen, men det är en normal förändring i tonåren, som försvinner när man blir vuxen, och behöver inte alls vara DSPS.

Det finns också de som har motsatt problem, ASPS, Advanced Sleep Phase Syndrome, Framskjuten Sömnfas. De är pigga och klarvakna redan kl 3-4 på morgonen, oavsett när de la sej och hur lite de än sovit. De får allvarliga problem med att hålla sej uppe och vakna på kvällarna och behöver gå och lägga sej redan vid 18-tiden på kvällen, för att få nog med sömn. Det finns också ett syndrom med det osmidiga namnet Non 24 Hour Day and Night Syndrome. Det betyder att man har ett dygn som är längre än 24 timmar. Har man tex 24,5 timmars dygn, så förskjuter man alltså sin sömn med en halvtimma varje dag. Efter några veckor har man vänt på dygnet, och efter ytterligare några veckor sover man på normala tider några dagar, sen allt senare på dygnet, och så fortsätter det…

Någon bot finns inte tyvärr. men det finns en del man kan prova. Tillskott av Melatonin i tablettform verkar hjälpa många. Det ger inte ett normalt dygn, men kan göra att man blir trött lite tidigare på kvällen/natten, och somnar någon/några timmar tidigare än man annars skulle gjort. Efter alla år av sömnbrist som nästan alla med DSPS upplevt, så kan det nog också vara så att Melatoninproduktionen fungerar dåligt, och att man mår mycket bättre av att få normala Melatoninnivåer igen. Men det finns de som bara mår sämre av Melatonin. För att kunna vakna på morgonen kan man äta tex Modafinil, som är en uppiggande medicin som påverkar hypotalamus i hjärnan och ökar graden av vakenhet. Men den är narkotiksklassad, kräver specialutredningar för att få, och har dessutom rejält obehagliga biverkningar som depressivitet och aggressivitet. Ljusterapi funkar på en del, men inte heller det gör dygnet normalt, utan kan kanske bidra till att man kan vakna och bli lite piggare lite tidigare på dan. Men en del mår riktigt dåligt av ljusterapi också. Några har funderar på om det skulle hjälpa att flytta ett lagom antal tidszoner åt rätt håll.(västerut). Tyvärr, det funkar som med vanlig "jetlag". Dvs man skulle vara morgonpigg högst ett par veckor, sen har kroppen anpassat sej till den nya tidszonen, och man är lika morgontrött som vanligt igen.

Kortare perioder av sömnbrist är inte farligt, men ständig sömnbrist har många negativa effekter på både kroppen och själen. Många blir deprimerade, eller felaktigt diagnostiserade som det, eftersom de ständigt är trötta och ledsna. Immunförsvaret påverkas negativt, och i värsta fall kan sömnbrist i längden bidra till tex diabetes, övervikt och/eller hjärtproblem.

Så dygnsrytmen är som den är, och det bästa men kan göra är att försöka anpassa sitt liv, vilket verkligen är lättare sagt än gjort.

Många olika historier men med DSPS gemensamt finns hos:

Brian Armstrong, How I Learned to Live With DSPS

http://brianarmstrong.org/blog/how-i-learned-to-live-with-dsps

En artikel av den så vitt jag vet enda DSPS intresserade läkaren i Sverige finns hos Läkartidningen,

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=4041

Jag som skrivit den här artikeln har haft DSPS-symptom hela mitt liv. Dessutom har jag Dercums sjukdom, som är en okänd reumatisk/inflammatorisk/autoimmun sjukdom som ingen känner till eller ingen läkare vill bafatta sej med, och IBS och Ulcerös Colit som är tarmsjukdomar, mm mm. Min egen historia "Inget lyckligt slut, eller Hur man inte bör behandla en patient" handlar om hur det är att gå runt i vården i 15 år utan diagnos och utan att bli trodd, och finns på min hemsida www.mariasalbum.se under fliken "Inget lyckligt slut" .

Här på iFokus finns jag på Keramiksidan med användarnamnet Mariaskeramik.

Maria Thulin

"Allt har sin tid"

Sajtvärd på Trötthet i Fokus

www.trotthet.ifokus.se

Annons:
Smålänning
2012-10-27 13:09
#1

Ska omredigera texten, sp som jag fick den… Blev fel när jag klistrade in den:(

"Allt har sin tid"

Sajtvärd på Trötthet i Fokus

www.trotthet.ifokus.se

Smålänning
2012-11-15 19:23
#2

NU! Har jag försökt redigerat i texten så att det ska vara lättare att läsa:)

Intressant läsning, Tack maria för artikeln!

mvh/ Sajtvärden

"Allt har sin tid"

Sajtvärd på Trötthet i Fokus

www.trotthet.ifokus.se

dragonstar
2012-11-29 18:34
#3

Intresant läsning =)

To the world you may just be one person but to one person you may be the world.

Farwuq
2015-12-14 18:04
#4

Jag har Modafinil på recept.
Det är mest i början som man blir lite konstig, numera fungerar jag nog lite som vanligt.

Jag har fått den utskriven av en neurolog-överläkare.
Jag har ibland smått narkolepsi liknande attacker och detta hjälper så jag inte trillar av stolen.
😉

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

AnneN
2017-07-07 23:33
#5

Jag har haft symtom på dsps sedan jag var spädbarn, är snart 36 år och har provat behandling med melatonin, ljusterapi och otaliga gånger kronoterapi. Melatonin och ljusterapi har inte gett någon som helst effekt, kronoterapi har endast resulterat i svår sömnbrist. Jag själv har accepterat att jag aldrig kommer att ha en "normal" dygnsrytm och har så gott jag kan anpassat mitt liv efter den dygnsrytm som min kropp fungerar bäst med. Det som jag tyvärr tycker är jobbigt och ibland mår psykiskt dåligt av är att folk i min omgivning inte förstår att jag inte kan vända på dygnet för att hamna i fas med resten av samhället. Det är inte så enkelt som att gå och lägga mig tidigare, för hur jag än försöker så somnar jag inte tidigare. Om jag tex går och lägger mig kl 22 så ligger jag ändå vaken till mellan kl 3-5. Det hjälper inte heller att kliva upp tidigare på morgonen för jag kan ändå inte somna tidigare på natten, det slutar bara med att jag drabbas av sömnbrist också. Hur ska man göra för att få iallafall anhöriga att förstå och acceptera vad det innebär att leva med dsps?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Farwuq
2017-07-11 12:14
#6

Man måste ibland acceptera att andra inte förstår och accepterar.

Jag är själv väldigt dålig, och det accepteras utan vidare.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Farwuq
2017-12-23 18:56
#7

Hur går det för er?

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Upp till toppen
Annons: