2012-06-20 16:04 #0 av: dragonstar

Har du funderat runt att bli donator? vist kan det kännas konstigt att planera för något sådant, specielt när man är ung eller på annat sätt mitt i livet. Jag vill få alla att tänka på detta, diskutera hemma hur ni vill ha det. Vist kan det kännas konstigt att planera för något sådant, specielt när man är ung eller på annat sätt mitt i livet. Jag vill få alla att tänka på detta, diskutera hemma hur ni vill ha det.

Ta ställning

 

Så här tar du ställning till donation av organ och vävnader:

- Anmäl dig till donationsregistret

- Informera dina närstående

- Skaffa ett donationskort​ - skapa och skriv ut ditt donationskort här eller hämta ett på apotek och vårdcentraler

Du kan använda ett eller flera av dessa sätt. De är alla lika giltiga och det är den senaste uppgiften som gäller.​​​​​​​​​​

 

 

 

 

Vad kan man donera?


Njurtransplantationer

Fler än 75 procent av alla transplanterade njurar fungerar fortfarande bra efter fem år. Utan en ny njure måste en njursjuk patient gå i dialys i genomsnitt tre dagar i veckan.  För njurtransplantationer gäller även att man även kan få en njure från en levande givare. Oftast är det någon närstående till patienten som donerar sin ena njure. Idag får knappt hälften av de som njurtransplanteras en njure från en levande givare. 

Hjärttransplantationer

Omkring 50 hjärttransplantationer utförs varje år i Sverige. I väntan på hjärttransplantation behöver den sjuke oftast behandling med ett så kallat hjälphjärta, det vill säga en mekanisk pump som hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen. Detta kräver ofta sjukhusvistelse och livet blir mycket begränsat.

Lungtransplantationer

Antalet lungtransplantationer har ökat något under det senaste året, från omkring 50 per år till cirka 60 per år. För att komma ifråga för lungtransplantation måste man ha en lungsjukdom där man har prövat alla behandlingsmöjligheter och dessa har visat sig vara otillräckliga. Den vanligaste orsaken till att man behöver en lungtransplantation är sjukdomar som emfysem, lungfibros, cystisk fibros med flera. Man kan transplanteras med en eller två lungor eller i sällsynta fall med både hjärta och lungor. 

Levertransplantation

Levertransplantation kan vara enda behandlingen vid svåra leversjukdomar. I majoriteten av fallen tar man levern ifrån en nyligen avliden patient. Man kan antingen använda sig av hela levern, eller en del av denna. Transplantationer för levande givare kan även förekomma vid levertransplantation. Det vanligaste är då att en förälder donerar en bit av sin lever till sitt leversjuka barn. Omkring 130-150 levertransplantationer genomförs årligen i Sverige.

Tunntarmstransplantation

Tarmtransplantation är idag en etablerad behandlingsmetod för patienter med svår tarmsvikt. Andra orsaker kan vara tumörer. 1 – 5 patienter transplanteras årligen, varav en del är barn och unga.

Vävnadsdonation

Varje år utförs omkring 1000 vävnadstransplantationer. De vävnader som transplanteras är framförallt hornhinnor och hjärtklaffar men även hörselben, hud- och benvävnader kan transplanteras.

 

Utan en hornhinnedonation kan bakomliggande ögonsjukdomar leda till blindhet, men med nya hornhinnor får man synen åter. Omkring 600 hornhinnetransplantationer utförs varje år i vårt land.

Hjärtklaffar

Behovet av hjärtklaffar är stort, särkilt hos barn. Orsaken kan vara medfödda eller förvärvade hjärtfel. För vissa barn kan en hjärtklaffstransplantation vara det enda sättet att rädda livet. För vuxna finns möjligheten att bli transplanterad med en mekanisk klaff men barn kan endast bli transplanterade med en biologisk hjärtklaff, det vill säga en klaff som donerats från en avliden människa. Detta på grund av att barn inte kan äta blodförtunnande läkemedel under växande ålder, vilket är ett krav vid transplantation av mekanisk klaff. 

Hud

Hud från avlidna donatorer används som ett biologiskt förband på sårytor exempelvis vid brännskador. Huden fäster på patienten men läker inte fast helt, utan stöts bort efter cirka 2–4 veckor. Donatorhuden skapar en god sårläkningsmiljö och hjälper till att upprätthålla den intakta hudens vätske- och temperaturreglering som är förlorad i och med sårskadan. Den fungerar även smärtlindrande och skyddar mot infektioner.


Hörselben

Sjukdomar i mellanörat kan medföra allt från en lätt hörselnedsättning, till i praktiken total dövhet.  Då städet inne i örat inte kan användas på grund av uttalad inflammation kan det ersättas av städ eller hammarhuvud från en avliden donator. Det går även att framställa hörselben i titan men fördelen med mänskliga hörselben är att de ger mindre risk för avstötning.

Benvävnad

Benvävnad används i mindre skala vid ortopedisk kirurgi. En del ben kan erhållas från levande givare i samband med ortopediska operationer. Andra typer av benvävnad kan omhändertas från avlidna.

 

 

 

 

 

Kan alla människor donera organ och vävnader?

De allra flesta människor i Sverige har förutsättningar att bli donatorer. Och det finns i princip inga åldersgränser. Ingen behöver därför avstå från att anmäla sin vilja att donera organ och vävnader. Sjukvården gör en noggrann individuell medicinsk bedömning av alla som blir aktuella för donation. För att bli organdonator måste man avlida medan man vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning, så att organen hela tiden är syresatta. Vävnader kan i princip alla donera, oavsett hur eller var man avlider.​

 

 

För att veta mer eller anmäla dig gå in på www.livsviktigt.se

Denna information är hämtad från livsviktigt.se